Jag heter Therese Wester, och jag hatar egentligen namnet Therese. Jag kallar mig endast det bara när jag vill känna mig äldre än vad jag är, plus att jag kallar mig själv det när jag pratar med en vuxen. (dock inte lärare). Annars kallas jag för Thess, av alla mina vänner och min familj oftast.

Jag är 16år och fyller år 12 juni, älskar att fylla år i början av sommaren! Tänk på att jag kan göra saker på somrarna när jag fyllt 18 som inte andra kan som fyller på hösten.. får mitt körtkort tidigt osv. Plus att det är ett halv år emellan julafton och ens födelsedag, asnice!

Däremot så känner jag mig äldre än 16 plus att folk som träffar mig tycker att jag både ser äldre ut och beter mig äldre. Men det har nog mycket med min bakrund att göra också, hur jag växt upp och att jag lärt mig att ta hand om mig själv och att ta väldigt stort ansvar och göra stora beslut som liten.

Annars då..? Jag är 163,5cm lång och väger 56kg. Normalbyggd då alltså, och jag tycker om min längd, många är längre och då kan jag ha klackskor utan att känna mig som en skyskrapa! Jag har blont hår naturligt men jag har blekt det ett antal ggr som har gått ut nu. Ljusblåa ögon och piercing i tungan, högra överläppen och navlen. Jag har storlek 36-37 i skor, men jag kan ha 38 i vissa. Älskar att ha små fötter!

Jag är lite av en shoppaholic, jag älskar att shoppa och om jag känner för det så skulle jag kunna slösa flera tusen på bara en dag på stan. Och framförallt så älskar jag skor! Jag har massvis med skor och jag vill bara ha fler och fler och fler.. Har mycket kläder som jag aldrig ens hunnit att använda.

Jag älskar att klara mig på egen hand, som att jobba och tjäna egna pengar och göra något med egna händer, för det är då jag känner mig som nöjdast. Om jag vill göra något så ger jag fan i vad folk tycker och säger, jag gör det ändå! Och jag ger mig aldrig när jag väl börjat. Dock om det är något som jag inte tycker om så mycket, eller om jag "gett upp" så orkar jag aldrig ta tag i det igen. Som tex skolan, orkar jag inte gå upp en dag, så kan jag skita i en hel månad. Jag är 100% vanemänniska helt enkelt.

Jag älskar att kaxa mot folk, och om jag är på det humöret så kan jag inte stoppa mig själv innan det gått förlångt. Jag ger mig aldrig när det gäller bråk, jag är alltid den personen som är rappast i käften och som alltid har svar på tal. Det spelar ingen roll om jag blir nerslagen, hotad, kränkt tills jag börjar lipa. Det är alltid jag som går därifrån med ett fult leende på läpparna. Om någon ger sig på mig, så får den personen alltid veta att den lever. Och jag är jävligt envis, om jag bestämt mig för en sak, så är det så! Och det är väldigt sällan någon annan kan ändra min inställning. Om någon sviker mig, så förlåter jag inte den personen i första taget. Om jag känner att jag inte orkar med någon längre, nej då skiter jag i den personen fullständigt.

Jag är annars väldigt snäll och trevlig, och kan prata med alla olika människor. Om jag känner dom eller inte, det spelar ingen roll! Har väldigt lätt för att lära känna nya människor då jag är väldigt social av mig och är mycket hellre ute med 10 vänner än att sitta hemma ensam själv. Jag är väldigt öppen av mig och berättar gärna mycket om mig själv och svarar på folks frågor.

Jag är ingen person som gräver ner mig i saker, jag brukar agera snabbt och sen är problemet ur vägen och så ägnar jag ingen mer tid åt det. Om jag däremot gräver ner mig i en sak, då är det nästintill omöjligt för mig att trassla mig ur problemet. Om jag kommer i en svacka så behöver jag riktig hjälp från folk utifrån för att komma upp igen. Dock händer det nästan aldrig, hänt några gånger men inte på jättelänge nu.

Jag är två personer kan man säga, eftersom att jag tar konserta för min ADHD varje dag. Utan den så är jag en lättretad, frustrerad, ledsen, självmordsbenägen person som taggar till på mindre än en sekund och agerar innan jag hinner tänka "wtf?". Med medicinen är jag den thess som ni får se här i bloggen, en trevlig tjej som nästan alltid ler och som viftar bort problem med ett handslag. Det handlar inte om schizofren, utan om att jag behöver min medicin för att kunna koncentrera mig på saker som jag ska koncentera mig på och inget annat.

Jag är rätt glömsk av mig, om det inte är något stort som jag sett fram emot jättelänge. Så jag har nästan alltid med mig en kalender och en noteringsbok och penna som jag skriver ner saker i varje dag. Brukar alltid lägga saker på ställen och sen glömmer jag bort fullständigt vart jag lagt dom. Kan ha lovat att ringa till någon och sen glömmer jag bort det fullständigt. Så jag är en person som älskar att ha rutiner, jag kan inte ta till mig ändringar så snabbt som vissa andra. Dock har jag rätt lätt att omställa mig på vissa saker, som tex om jag slutar umgås med en kompis eller träffar en annan kompis varje dag osv. Men jag har svårt att ändra om rutiner, som om jag ska lägga mig kl 10 ena dagen och sen 12 andra dagen, det funkar inte för mig.

Annars så är jag en vanlig tonårstjej som har mycket tankar och en mycket stor vilja. Jag har en pojkvän sen fyra månader tillbaka och jag bor inte tillsammans med mina riktiga föräldrar av olika orsaker. Jag röker och har gjort det i snart två år. Jag har druckit mig riktigt berusad ett flertal ggr men nuförtiden dricker jag aldrig. Jag dras inte till det som jag gjorde innan, då jag mådde dåligt och inte visste varken ut eller in. Jag ser ofta fulla människor och tänker liksom "men fyfan.. sån vill inte jag vara!" för jag ser inget roligt i det längre. Men jag är ingen nykterist, eftersom att jag kan smaka, och för att jag inte orkar bry mig om folk dricker eller inte.. Deras val liksom.

Jag älskar djur, framförallt hästar. Jag har haft egen häst, eller foderhäst var det rättare sagt, men han lämnades tillbaka för snart ett år sen. Och jag haft många olika djur under min uppväxt, men ridning är mitt största intresse. Annars har jag spelat fotboll och simmat. Jag älskar att sporta och jag tycker om att idrotta, på mina egna regler. Jag hatar när någon bestämmer vad jag ska göra eller hur jag ska träna. Därför har jag slutat med allt jag börjat med.. Förutom ridningen då eftersom att den är mer på eget ansvar.

Det var väl allt om mig, kände ni igen något eller var allt chockerande att läsa..?

Jag skulle kunna skriva hur mkt mer som helst, haha! men det får räcka såhär och så får ni kommentera om ni har några fråger.