Hej igen!

Jag och pappa käkade middag, och så satte jag på andra filmen som vi hyrde. Sex and death 101, hette den. Den var inte särskilt bra, men den var fängslande på något sett, det kändes som att man själv har varit i hans sits, om ni förstår vad jag menar.

Anyway.. Pappa har somnat i soffan, han brukar göra det när vi kollar på en film. Speciellt strax efter att vi har ätit. Jag har packat väskan och städat rummet och gjort mig klar för att gå till bussen. Ska bara stänga av datorn och lägga ner den i väskan också och krama pappa hejdå så går jag sedan.

Det är alltid lika sorgligt varje gång jag är hos honom, att säga hejdå, tacka för helgen och sen gå. Det känns så fruktansvärt fel på något sett. Och jag får alltid tårar i ögonen när jag stället mig i hissen och tänker att det kommer dröja ett tag innan jag får se honom igen. (Nu är det ju så att jag får åka hem till honom nästan när jag vill, men inte sova där).

Men men, jag är en stor flicka. Jag ska snart flytta hemifrån också, då finns det inga föräldrar som säger vad man ska göra eller inte göra. Då är allt på eget ansvar, då behöver det inte komma några tårar när man ska åka ifrån den ena till den andra.

Känner att detta blev ett litet känslo-inlägg.. det var inte riktigt meningen, men ibland är det bara så skönt att få skriva av sig.

Jag ska iallafall åka strax, så jag kanske skriver när jag är hemma på landet, eller så gör jag inte det. Det beror på hur mycket klockan blir osv. Annars hörs vi imorgon, och då säger jag godnatt till er alla nu. Puss på dig!