Jag tycker att det är rätt okej att dricka alkoholdrycker om man kan klara av det. Till exempel unga tjejer som hela tiden gör bort sig när de dricker är inte okej. De flesta tonåringar dricker ju också alkohol bara för att de vill bli någon som de vill vara, men inte kan vara i nyktert tillstånd. Ofta är det ju såhär också, "imorgon ska jag träffa en ny kille och jag är jättenervös för att han inte ska tycka om mig, men om jag dricker alkohol så vågar jag bjuda på mig mer och blir det för mycket så skyller jag bara på att jag var full". Men det funkar inte så.. Jag har själv vart i den rollen. Man vill bara komma bort ifrån verkligheten och liksom "ha kul". Men det blir bara oftast bråk och svek när alkohol är inblandat. Man brukar ju oftast komma ihåg allting som man gör och man brukar ju också oftast veta vad man gör. Men på något sett så tappar man ändå liksom "fattningen" om vad som är bra och vad som är dåligt. Man kan sällan skilja bra och dåligt åt. När man är nykter brukar man ju kunna veta "om jag går fram till de killarna så kanske det går helt åt pipsvängen.." men har man alkohol i kroppen så tänker man bara "om jag går fram till de killarna så kanske jag lär känna nytt folk". Tänk till exempel på hur många tjejer som knullar med folk och dagen efter ångrar sig. Och de tjejer som blir våldtagna efter att de har däckat. Eller killar som hamnar i bråk och blir misshandlade.

Alkohol är klassad som en drog, och det är mycket beroende framkallande. Särskilt i unga åldrar, just på grund av att det blir en slags kick. Man tänker, det var fan skitkul förra gången för då gjorde vi ju det och det och det. Så då kan vi ju lika gärna dricka nästa helg också.. Sen slutar det med att man är så van vid att alltid kunna göra som man vill och bjuda på sig själv hela tiden så då vågar man inte gå någonstans i nyktert tillstånd. "då är man ju sig själv, och då är man ju en mes". Så då kanske det slutar med att man dricker på vardagarna också, bara för att man vill vara någon man egentligen inte är.

Sen kommer det fram saker som kanske inte ska komma fram, man har lovat en vän att inte berätta en hemlis, men så gör man det iallafall - bara för att man är full. Man vågar säga ifrån mer och man förstorar upp saker som fan när man har alkohol i kroppen, så då blir det att man skriker och gapar på folk man egentligen älskar. Det har jag också gjort, och sen dagen efter när folk är besvikna på en, så skyller man bara på att "jag var ju full.."
Krogen är en grej, om man kan hantera det. Att ta en öl med sina vänner på krogen någongång då och då är en sak, men att gå på fest och klunka 10 öl eller en halv spritflaska bara för att verka cool så är man bara en tönt. Då tror man att man är cool, och folk ser en som cool också. TYVÄRR!

Jag dricker nästan aldrig, och gör jag det så är det bara lite. Och för att det då är gott. Aldrig för att bli full. Det är bara så fjortis-aktigt. Så jag kan ju inte säga att jag är världens bästa människa, men jag tänker iallafall efter innan jag agerar. Jag tar ju medicin, som slås ut när jag dricker alkohol. Och utan min medicin så mår jag inte bra, då blir jag helt knasig och gör saker som är helt fel. Därför dricker jag inte heller.

Många tonåringar borde egentligen tänka efter, och jag lovar er. Den dagen ni vågar säga NEJ, den dagen får ni respekt. Iallafall rätt respekt, ifrån rätt sorts människor. För folk som säger goodbye till er som inte dricker, är inga riktiga vänner. Tänk på det.