så länge som jag kämpat utan att få nåt tillbaks. 
ingenting som hjälper mej, har bara tomma ord kvar. 
jag är inte värd ett dugg, inte luften som jag andas, 
jag är ingenting längre, nej, inte för de andra. 
jag sitter för mej själv och vill vara i min ensamhet, 
ingen bryr sej om det för det finns ingen som vet. 
dethär är smärta, av allra högsta grad, 
jag vill bort härifrån, leva som du och ha det bra. 

sover aldrig på natten, ligger ensam och tänker 
på allt som har hänt, vad som ska hända dagen efter 
jag vill ställa några frågor, 'hur lång är min livstid?' 
misshandel och sorger, vad är det för ett liv? 
är det så man ska leva för att vara en i mängden, 
sån som ingen vill ha och en sån som ingen märker? 
jag är krossad, jag har förlorat mej själv, 
jag har förstört mej själv och allting igen. 

som vanligt så känner jag att livet är hopplöst, 
har det någon mening, för livet är meningslöst. 
lyckan i mitt liv har jag glidit ifrån, 
känns som att jag aldrig varit glad men som att smärtan kom igår. 
jag fejkar mina skratt och jag försöker att le, 
jag går ut och kollar runt mej men det finns ingenting att se. 
jag har förstått att jag inte passar, inte ska vara här. 
jag tittar ner emot marken, kanske finner lyckan där. 

i will not make the same mistakes that you did 
i will not let myself cause my heart so much misery 
i will not break the way you did, you fell so hard 
i've learned the hard way to never let it get that far 

jag har försökt så många gånger, men nu har det gått för långt 
tabletter hjälper inte, nej, ingenting sånt. 
allt som jag behöver, det finns här framför mej, 
men jag kan inte få det, jag kan aldrig få en ängel 
kärlek och trygghet, det är allt jag begär 
jag kommer aldrig glömma smärtan, jag lovar, jag svär. 
jag är rädd för att leva, vågar inte träffa nån, 
jag är rädd för att bli sviken och att allt ska börja om. 

men det var inte jag som lekte en fucking jävla lek 
med mej som en leksak och vapnet var kärlek. 
förlorad kärlek vet vi alla hur det känns, 
men resten av mitt liv kan man ta som ett skämt 
för det kan knappast vara sanning att dethär är mitt liv, 
det måste vara nån slags tanke som jag lever i. 
dethär är sjukt, ni förstår inte ett skit. 
jag önskar ljuset bara kunde hitta hit. 

i will not make the same mistakes that you did 
i will not let myself cause my heart so much misery 
i will not break the way you did, you fell so hard 
i've learned the hard way to never let it get that far